okej nu när jag inte har nånting att göra ska jag skriva lite.. för jag känner att jag behöver skriva av mig.

Asså så här var det, jag började rida när jag var ungefär 4 år.
Fast då tränade jag ju bara en gång i veckan och så men ändå.
Sen tappade jag intresse och började med gymnastik ett år istället då jag var ungefär 6 år.
Sen så kände jag att det är hästar jag ska hålla på med och inte nå jävla gymnastik.
Så jag började om och tränade en gång i veckan. Sen när jag blev ungefär 10 år började jag hoppträna lite också.
Fast jag var sviiiin rädd för att hoppa.. Så jag stod i mitten medans alla andra hoppade.
Men en sommar så lånade vi en häst i tre veckor, det var första gången jag fick pröva på att ha en egen häst.
Sen blev det fler och fler hästar jag prövade att ha hemma på gården..
Sen när jag var typ 11 år började jag träna en häst som heter Humlan på stallet.



Gulligt. Men sen så ville jag ha en egen häst. Så jag TJAAATADE på mamma.
Och till sist for vi och kollade på Rekyl, fast han skulle vi bara ha som foderponny.
Asså att man inte äger den utan bara har den som sin egen.

Asså det var ialla fall det jag ville skriva ut om. Om lilla rekyl.

Asså när vi kom dit och jag först såg rekyl.. asså jag typ OOMG söt.
Så jävla söt han var alltså. Sen så testade jag han lite och hoppade litegrann, men jag kunde ju som inget
då. Men iallafall på vägen hem jag typ:
''MAMMAAAAA VI SKA HA HAN.''
Och jag fick min vilja igenom, Sofia och hennes mamma kom hem men lilla rekyl
till mig kanske en vecka senare.
Asså så jävla glad jag var.
Sen började vi efter ett tag hoppträna och han stannade heela tiden.
Det var hemst, jag tänkte nästan ge upp och sluta kämpa och bara tävla i dressyr istället.
Men han lärde mig att kämpa.
Aldrig ge upp.
Så det slutade ju hur bra som helst vi kom ut på massa tävlingar, och debuterade LB och kom tvåa.
4:a i både hopp och dressyr DM:et.
asså så jävla lycklig jag var. Asså han var seriöst som min bästa vän.
Asså om man kom ut till hagen kom han springandes mot en och gnäggade.
Man kunde cykla med han på byn.
Man kunde ha han lös på gården och han följde en vart man än gick.
Hah en gång, så red vi ca. 2,5 mil i sträck. Efter en väg.
Asså man kunde göra vad som helst med han.
Sen växte jag ur han.. och han flyttade till kalix..
Jag hade Rekyl i ungefär 1,5 år.

Jamen ialla fall vill jag att alla ska veta att jag har en ny ponny som jag älskar och tycker om.
Men ärligt så kommer det ALDRIG att bli som med rekyl. Asså vi kommer aldrig kunna komma varandra så nära.
Det brukar jag tänka på och det är ganska jobbigt..
Men asså det är hemskt, för ibörjan när jag fick danne kunde jag inte släppa in han. Asså
jag kände mig hemsk som bara bytte ut rekyl. asså jag var helt förstörd.
Så alla trodde jag tappade intresse för hästar. Men asså jag saknade bara rekyl så jävla mycke..
Fast det är ju bättre nu.

Och jag kunde inte ha hittat nån finare ponny än Danne!
Men Rekyl kommer alltid vara speciell för mig ♥














L
O
V
E