NI BEHÖVER INTE LÄSA OM NI INTE VILL. MEN JAG MÅSTE SKRIVA UT!

Rekyl kom till mig 1/10 -09.
Då var han dressyr ponny, inte hoppad så mycket.
Jag kämpade i flera månader för att få honom till en ännu bättre hopp ponny.
Vi började på 50 cm i några veckor. (han vägrade nästan hela tiden)
Jag höll på att ge upp! Det känndes som att jag inte orkade nå mera.
Jag tänkte börja satsa på dressyr istället... Jag fick syk.
Men sen en träning då mamma tvingade dit oss vände det.
Rekyl hoppade allt. Vi hoppade serier och det slutade så där på 80 cm!
Då var jag jätte nöjd.. Så jag fortsatte ändå fara upp till ärf med lilla rekyl och hoppträna
nån dag i veckan. Och slutade med bra resultat! Han började förstå att det var kul att hoppa.
Sen då vi började med ute träningar hoppade vi 1m. Sen ett tag senare
LA bana på 90 cm, och lite senare på sommaren tränade vi för Robban och hoppade
trekombination på 1m. Och ett tag efter det bana på 1m!
Tävla har vi ju också gjort hela sommaren... vilka minnen!
glömmer aldrig första tävlingen i jokkmokk då vi ställde upp i LD+5 och LC.
Han var as snäll hela dagen...
Och sen dressyr tävlingen på stallbacken är också ett minne! Då vi
märkte att Rekyl älskade fruktsoda!
Och debuten i LB på prk.. 2:a med bäst tid men ett litet pet i omhoppningen!
Och att vi tog oss till DM-final och red våran första LA!
Men tävlingar är ju en sak. Med den här underbara ponnyn ska man inte bara tävla med!
Man ska älska den, ta hand om den. Och fram för allt lita på den!
Då gör han allt för dig :'')
Men så kommer ju dagen då man växer ut sin ponny.


Rekyl :''')<333333333

VAR TVUNGEN ATT SKRIVA UT


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0